Såg på sociala medier att det var många som längtade efter att öppna sina orange kuvert från Pensionsmyndigheten. Det gjorde nog jag också. Hade ju helt glömt att den fanns och att den brukar dyka upp en gång per år. Om jag är helt ärlig så har jag faktiskt aldrig öppnat den. Jag har helt enkelt aldrig varit intresserad i innehållet.
Ja men så kom den igår via Kivra, direkt till brevlådan. Satt och jobbade med bokföringen precis så jag lämnade öppningen av kuvertet till när jag var värdig, som liten bonus alltså.
Hade inga förväntningar alls till innehållet. Har i princip aldrig funderat på min “allmän” pension. Nånstans hade jag förstått sen längesen att det är nog inget jag ska lita på. Har alltid känt att jag kommer behöva jobba ihop till en vetting pension själv.
Trots att jag var fullt medveten om att jag har inte hunnit börja betala någon skatt till Svenska staten kom innehållet i kuvertet som en kall dusch. Jag har alltså sparat 0 (noll) kroner till pension. Nja, ingen vidare känns det spontant, hur ska det gå då? Och varför noll då? Ja, för att jag har inte haft lön sen jag slutade jobba 2009 då jag var anställd i mitt hemland. Jag har varit mammaledig i 2 år och jobbat som egenföretagare och därmed betalat noll kroner i skatt. Ett aktivt val jag gjorde när jag startade företag och bestämde för att spara alla pengar för utveckling av företaget.
Nånstans var det kanske ett dålig beslut då jag kommer förmodligen tappa 10 år av den värdefulla tiden att kunna bygga upp ett hyfsat bra summa för pensionen men samtidigt känner jag att mina chanser att lyckas som företagare och mina privatekonomiska investeringar kommer att ge mig större pension än det jag kanske skulle kunnat se i orangea kuvertet om jag skulle jobbat som anställd senaste 10 år.
Jag är inte så ledsen över stackars nollan. Är mest ledsen över att jag har aldrig tänkt på det att mitt val att vara företagare på det sättet som jag har gjort det kommer att minska rejält mina möjligheter att få pension som man kan leva på. Men men, jag är inte bitter eller nått. Bara konstaterar fakten och kommer att försöka göra mitt bästa dom åren som är kvar.
Hoppas ni hade roligare siffror i era kuvert!
Kram,
Mia
